62:ans buss och jag har en dålig relation. I dag gick jag ut tio minuter innan den skulle avgå och jag missade den ändå. Den kör alltid iväg när jag är tre meter från hållplatsen. Just nu finner jag det mycket svårt att gilla 62:ans busschaufförer.
Jag behöver rymd.
Jag har lätt för att gråta. Jag ställde mig bland min kusins fotografier, hörde ljudet till hennes film i en minut och sedan kom tårarna. Sedan samlade jag mig och såg filmen några gånger om.
Jag behöver lugn.
No comments:
Post a Comment