Oj nej så tråkigt det var här då. Händer ju ingenting.
Förra helgen hängde jag i Helsingfors och det var som alltid, när jag är i Finland, flera för mig nostalgiska möten. En känsla av att ha lämnat gamla vänner men mest en glädje i att inse att de finns ju kvar där borta. Jag är inte glömd. På lördagen träffade jag bland annat en vän, eller närmare bestämt gammal pojkvän, som sa något i stil med att "de var ju helt kul att träffa dig, int e du ju så arg". "Eeh så arg?" "Ja, på fejsbuck är du ju ganska arg".
Nu när min blogg går i stå kanske någon tänker att jag ligger på min soffa och stirrar i taket. Lyssnar på sorglig musik och inväntar min död. Men nej då, nej då. Det är fel. Tålmodigt väntar jag på våren och gör mitt bästa för att distrahera mig själv med annat för att denna väntan inte ska bli för lång.
Ready - Sophie Zelmani
Anna
- Anna
- Stockholm, Sweden
- Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.
2 comments:
nästa gång får du höra av dig så tar vi en kaffe (om du hinner)
vet du jag hade tänkt innan jag åkte att jag skulle höra av mig till dig men sen var jag lite halvhängig i förkylning när jag var i hesa och var inte så hurtig av mig. men nästa gång!
Post a Comment