Körsbärsträden blommar utanför mitt fönster och värmen tycks äntligen ha kommit. Det var med stor tillfredsställelse jag klädde av mig plagg efter plagg igår när jag promenerade mot Liljeholmen och sedan vidare över bron till Söder. Trekanten låg blank och jag smalt. Tänkte att Gröndal är fint. Bara min hyra var lägre hade jag inte haft bråttom härifrån. Men om jag ska bli en tågåkare krävs pengar, som jag just nu betalar till fel instans. Till en VD som tjänar alldeles för mycket pengar. Hyresgästföreningen lägger sitt krut på, jag vet inte vad. För jag orkar inte läsa deras medlemsbrev som jag får i stället för rediga svar på mina frågor. Vi är alla individer i strukturer och ibland blir det särskilt tydligt.

Robinsson Crusoe är fortfarande på sitt elfte år. Han byttes tillfälligt ut mot ett antal projektarbeten som behöver läsas. Samt ett erotiskt epos som jag bara måste få reda på vad det handlar om. Susanne Brøggers Slöjan handlar om den unga Aziaydés kärlek till en, i mina ögon, obehaglig man vid namn Jafar. Namnet i sig är skrämmande. Han övertalar henne till sexuella äventyr med vänner och lärare för att sedan uppmana henne att berätta om sina upplevelser. Jafar anser att tårar ska förtryckas, vilket även tycks vara hans syn på kvinnor.

80-talsorgien fortsätter.