Många har ju berättat att de första åren i arbetslivet är motiga. Man tänker på jobbet konstant och orkar inte göra det där man gjorde innan man började jobba. Kan bara stämma in. Fan, att man inte ska kunna lämna jobbet på jobbet. I natt drömde jag att jag hade bjudit hem hela min mentorsklass. Hade råkat häva det ur mig och alla ville komma. Stressade runt och visste inte hur jag skulle hinna städa, vad jag skulle bjuda dem på och hur alla skulle få plats. En så onödig dröm. Skulle aldrig falla mig in att bjuda hem mina elever.
Det där tåget till Göteborg skulle gärna få gå inom en timme.
You don't own me - Dusty Springfield
Anna
- Anna
- Stockholm, Sweden
- Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.
No comments:
Post a Comment