Anna

My photo
Stockholm, Sweden
Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.

20 March 2010

Tålmodigt försöker jag hålla ut

Jag älskar mitt jobb. För första gången i mitt liv behöver jag inte låtsas om som om det vore så. Behöver inte verka överexalterad när jag säljer bensin eller torkar rumpor. Det var alltid lika jobbigt att gå på arbetsintervjuer och skriva arbetsansökningar för jobb som man verkligen inte ville ha men som man var tvungen att ta. "Jag brinner verkligen för att plocka upp chipspåsar på hyllor", fick man sitta och påstå. Aldrig mer vill jag göra det!

Däremot står jag nu inför ett annat problem. Jobbet jag älskar är bara lite för mycket. Jag orkar knappt leva på min fritid, mitt arbete styr allt. Efter två fredagsöl är man som i en trött dimma, man går hem och vaknar alltför tidigt nästa morgon, vilket resulterar i att man är lika trött på lördagskvällen. Och då blir det samma visa på lördag som på fredag. Sedan är det söndag och har jag då lyckats festa till lite mer på lördagen än vad jag egentligen orkade med så går hela den dagen ut på att vila, vila, vila. För att vara fit for fight för religionslektion kl.8.30 på måndag.

Jag upplever en viss frustration.

Har tänkt att jag tålmodigt ska låta jobbet styra mitt liv under mitt första år som lärare. Sedan ska jag jobba och orka leva på min fritid samtidigt. På något vis ska den stressade situation som en gymnasielärare befinner sig i inte komma åt mig nästa år. Om jag har ett jobb då. Det fina är att min chef just nu gör allt för att få behålla mig trots att jag inte riktigt får plats på skolan nästa år. Och trots att jag erkänt att jag är trött så trött. Han lyssnar och säger: "Vad finns det som du tror att jag kan göra för att underlätta?".

P2, spikmatta, katter, vänner, ett roligt jobb och en bra chef. Typ så ska man väl klara sig till semestern.

4 comments:

J said...

blev ingen bloggfest el finlandsvistelse för min del, e för det första helt slut o för det andra damp det ner ett återbetalningskrav på 6000kr i torsdags,minst sagt knäckande.

Anonymous said...

Jag har just lärt mig på Norrvalla hur viktigt det är med återhämtning mellan arbetspassen. Det gäller bara att hitta sitt eget bästa sätt att återhämta sig och rätt fördelning mellan arbete och återhämtning. Det är ju inte så lätt när arbetet är så roligt och tar för mycket av dygnets 24 timmar. En 15 minuters powernap på eftermiddagen kanske vore bra för dig. Är det möjligt? Eller en 5 minuters avslappnande medveten närvaro? Kram/mamma

Anna said...

jo nåt sånt skulle jag behöva hitta. jag kan liksom inte landa i en teknik. hattar runt mellan olika känns d som. med medveten närvaro är ju det senaste som folk börjat tillämpa. det skulle vara skönt med något som gör att man lätt landar efter en arbetsdag och släpper allt så att man tänker på andra saker sen. glömmer jobbet när man ändå inte är där.

Anna said...

jessika: fyy 6000kr. vilken jobbig grej. du behöver nog också nån avslappningsteknik nu tror jag. vi gjorde ju en när jag var hos dig, när vi båda somnade. vilken kul lördag det var. haha