När jag åkte buss igår sa jag till mitt sällskap att jag borde köpa solkräm. För det är ju självklart att man ska använda det om man planerar att sitta i solen i juni. Reaktionen som kom av mitt konstaterande var dock ett "vah, solkräm, varför det?". Eftersom solkräm är dyrt och jag gärna slipper inhandla det var jag dum nog att låta den kommentaren styra mina val. Det blev ingenting köpt. Förnöjsamt satt jag på mitt berg och jobbade med betygssättning i stekande sol. Det fläktade och blev aldrig för varmt. Helt perfekt, tyckte jag då. Nu däremot är jag stekt på axlarna. Det svider. Dessutom har jag ett köttigt skavsår på höger fot.
Sommaren är helt klart här.
Det är tio år sedan min Karin och jag befann oss i Wisconsin hela juli. Vi drack mängder med Tropicanajuice, blev svinbruna, åt ihjäl oss på mjukglass och shoppade oss totalt panka. Jag hade skulder fram till jul det året och lärde mig den hårda vägen hur jobbigt det är att inte sköta sin ekonomi. Det var sweet sixteen. Vi åkte i snygga bilar mellan amerikanska villor, biografer, bowlinghallar, restauranger och shoppingmalls. Det bästa av allt, vilket jag inte förstod då, var att Cecilia levde. Ingen tumör. Bara en massa liv. Liv, liv, liv. Vi bråkade och var som syskon.
Den här sommaren blir det sweet twenty-six.
Dancing with tears in my eyes - Ultravox
Anna
- Anna
- Stockholm, Sweden
- Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.
No comments:
Post a Comment