Jag besteg berget och kom mjukt ner därifrån. Tröttheten kom ifatt mig först nästa dag men chocken över att jag lyckats redan på kvällen. Jag blickade ut över träden, vattnet och himlen. Tänkte att nu var det gjort. Det första året som man visste skulle bli en utmaning, att man skulle överleva men inte säkert visste hur. Nu vet jag.
Delar av kollegiet avslutade terminen med en hemlig samvaro högt uppe på ett tak. Det var vacker utsikt och vinet flödade. Vi fick se nya sidor hos varandra och mycket handlade det om att se att den mest präktiga, arbetande människan turligt nog bara var det i sin yrkesroll och inte i verkligheten.
No comments:
Post a Comment