Första dagen på jobbet efter semestern

Så vad gör lärare första dagen på jobbet ? Jo, först ses vi efter en två månader lång semester. Vi säger "hur har du haft det i sommar" hundra gånger om och varierar oss ibland med frågan "har du haft en skön sommar". Vi berättar om sommarstugor, båtresor, stränder och alla våra somriga bravader. Rektor hälsar oss välkomna och berättar vad som är nytt för i år. Han försöker peppa oss, påstår att vi ska börja lugnt och bjuder in oss till personalfest på torsdag. Det kryddar han med att säga att vi får sovmorgon på fredag.

Sedan återser man fler roliga kollegor, det blir kramar och "hur har du haft det" igen. Sakta men säkert tar man sig genom korridorerna och infinner sig på ett möte med sin programrektor. Ny information och ett skämt om att salen är för liten precis som den brukar vara första dagen på höstterminen. "Vart tar ni vägen sen?", skrattar han och hoppas antagligen att poängen ska gå fram till de som har för vana att skolka från möten.

En stund senare sitter man vid sin dator med en kaffe och klurar på vad lösenordet till domänet är. Man knappar in några olika och allting låser sig. Då suckar man högt, dricker lite kaffe och tittar sig omkring. "Har ni kommit in på era datorer?", frågar man högt sina kollegor. "Nej, jag kom inte in. Gå upp till datagänget", svarar någon. Jahapp, bara att ställa sig i kön en våning upp. Där står andra förvirrade före detta semesterfirare.

Några minuter senare är man tillbaka vid sin dator. Den är splitterny för i år och det är oklart hur den riktigt fungerar. Musen och pilen är betydligt mer samspelta än på den gamla datorn och pilen kör förbi ikonerna gång på gång för att det går fort trots små rörelser. Så småningom börjar det funka ganska bra och nästa inloggning ska ske. Ehmm, lösenordet här då? Tredje gången gillt och man är inne. Puuust, skönt att slippa visa sig för datagruppen en andra gång. På intranätet finns en mängd röda flaggor som viftar och vill ha ens uppmärksamhet. Informationen väller över och ögonen blir trötta. Tittar på klockan och undrar när det är lunch. Hungrig och trött som man är.

Efter lunchen slår paltkoman in och ingen vet hur det ska gå att klara av andra halvan av dagen. Man tittar i sina papper, på gamla power points och lektionsupplägg. Kluddar ner tankar som dyker upp och kollar upp vilka andra lärare om undervisar de klasser man har. Kommer på idéer för ämnesövergripande projekt som skulle kunna fungera och hör sig för om vad kollegor tycker. Man inspireras av responsen och är inte trött längre. Vi konstaterar vad vi behöver göra för att komma vidare i planeringen och tar oss an våra uppgifter.

Senare dyker en annan kollega upp och föreslår att vi ska samköra utredande text och referera och citera. Ja, men bra, hur planerar du att göra på din kurs, jag tänker så här på min kurs. Ytterligare ett ämnesövergripande arbete växer fram. Okej, vänta nu hur ska jag planera då, undrar man och tittar på sina anteckningar. Allting är aningen kaosartat men man försöker intala sig att det är kreativt och inom kontroll. Man skissar och pusslar, vänder och vrider, tänker och testar.

Några timmar senare är det plötsligt eftermiddag och dags att gå hem.