Anna

My photo
Stockholm, Sweden
Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.

24 November 2008

Arma mardröm

Tänk dig att du blir bortförd mot din vilja och kommer tillbaka till verkligheten sju år senare. Detta låg jag och funderade på mitt i natten efter att jag vaknat upp efter den skummaste av drömmar. Jag befann mig på en av de stora båtarna på Östersjön tillsammans med blandade vänner och min pojkvän. Precis när jag börjar ana oråd, att någonting illa är på gång, måste han gå på toaletten. Han försvinner i väg och jag sitter på ett räcke och ser hur hela båten skakar. Förstår inte riktigt varför men i nästa stund är jag och en vän på väg i en raket. Vi håller krampaktigt fast oss för att hållas kvar på den lilla raketen. Sen vet jag inte riktigt vad som sker men nästa viktiga skede är att jag är tillbaka på båten. Har en obehaglig känsla i mig och förstår att det gått mer än en vecka sen den där märkliga båtolyckan och raketfärden. Till slut tar jag mod till mig och frågar hur länge vi varit bort från jorden, typ. Min vän svarar att det gått sju år sen den där gången på båten! Jag paniksvettas och konstaterar att jag för fan fyllt trettio och att min pojkvän antagligen har planerat framtiden med någon annan eftersom jag inte synts till på sju jävla år. Hittar min familj och frågar vad som hänt sen sist. Pappa konstaterar att det hänt massor och att de t.ex har en ny bil. Vi hoppar in i den nya bilen. Den obehagliga känslan är olidlig och jag tar upp mobilen för att ringa min pojkvän. Sen vaknar jag. Ångest. Som tur är ligger min katt i fotändan och kan trösta mig. Jag inser att sju år inte har gått. Jag är fortfarande bara tjugofem och i tryggt förvar.

Jag är skakis fortfarande. Har en obehaglig känsla i mig.

Förövrigt snöar det horisontellt ute, jag lyssnar på gammal julmusik och tittar på mitt julpynt. Ska absolut inte sitta på julafton och vara chockad över att julen är kommen. Nej här ska det väntas. Adventsstakens första ljus får inte tändas på flera dagar än.

nat king cole - the christmas song

19 November 2008

Fejksoftare

Det finns en hel del att ro i land innan julen får komma. Ni vet hur allting fixar sig och man i efterhand önskar att man varit lite mer soft. I stället för att hetsa upp sig, få prestationsångest, så vill man vara den där lugna som sörplar i sig kaffe och känner den stora tilliten till sig själv. Visst fan kommer jag fixa det här liksom. Ta 'et lugnt ta en toy, eller vad det stod på tuggummipaketet på 80-talet.

Med hjälp av mycket yta försöker jag hitta den där coola känslan inför de stora uppgifterna. Mycket kaffe, slö hållning och långa andetag. Skriver, läser, tänker, skriver, läser, skriver, tänker, tänker, tänker, skriver, läser. Ja, ni fattar. Taktiken är att hålla fingrarna i rörelse över tangetbordet.

För övrigt är Markoolio kul. Han berättar precis på P3 hur han stressade upp sig när han träffade Will Smith. Hade tre sekunder på sig att säga något och hasplade ur sig:

- I'm a rapper too

Will hade sneglat misstänktsamt på honom och kommenderade fotografen att snabbt ta det foto på dem som var planerat. Sen stack han. Kul möte. Markoolio skrattade väldigt mycket när han berättade detta.

Jesus Walk With Me - Club 8

15 November 2008

En förlorad teori

I natt vaknade jag flera gånger och varje gång var jag mitt i en stor utredning. Vände och vred. Grubblande så att hjärnan kändes som en knut. Sista gången jag vaknade kom jag på en universallösning. Allt skulle kunna lösas i en handvändning och jag behövde bara vänta på en ny dag. Jag tog min finaste i handen, rättade till dynan och sov som en stock till halv tolv. Nu sitter jag här och undrar vad fasen den där universallösningen gick ut på. Det var en grand theory.

Greetings From Space - Amanda

04 November 2008