Uusch

Det är för tidigt på morgonen för att jag ska orka med en dator som inte sparar ens ändringar i Word. Ska gå på ett seminarium idag som jag inte har särskilt stor lust för och det blir inte bättre av att det jag skrivit till det har lagts ut i ofärdig form på kurswebben utan att jag ens själv vetat om det. Solen skiner. Nästan i alla fall.

Får jag låna en miljon av dig?

Årets första lunch utomhus åt jag idag på en bänk i Tanto. Det var blåsigt och mina spenatblad flög från gaffeln. Men det var varmt i solen och roligt att tänka på den utspårade skolavslutningsfesten som ägde rum där förra året i juni. Än är det ett tag kvar innan det är dags för någont liknande i den parken igen och bara några slitna gubbar med billig öl höll igång festen där idag. De fick mig att tänka på dokumentärtrilogin om Kenta och Stoffe från 1968. Eller egentligen mest den andra delen från 1978. Hela deras gäng är så trasigt då att jag får ont i själen när jag tänker på det. Den som inte sett trilogin ska inte vänta länge på att se den. Otroligt nära skildring av goda människor som vill rätt men inte förmår att nå dit, om heroinmissbruk på smutsiga stockholmstoaletter, om prostitution på Malmskillnadsgatan.

För övrigt ser mitt hår ut som Kentas varje morgon när jag vaknar.

Var är alla polarna - Kenta och Eva Blondin

Gott och ont

Nu har jag en jobbsökarpärm och en viktigpärm. Ordning och reda ska det bli och jag är på god väg att lyckas. I min jobbsökarpärm ska alla jobb jag söker skrivas upp. Där ska också mina arbetsintyg, betyg och dylikt finnas. Så nu är det dags att börja samla ihop alla dessa papper.

Jag har förresten en stark tro på att det finns någon typ av byråkratirymd eller kanske mer ett svart hål där till exempel folk som tar förödande beslut för enskilda individer hamnar när man behöver dem. Där finns också alternativa och kreativa lösningar så att problemlösningen ska bli så krånglig som möjlig i byråkratiknipor.

På gott humör blir man av Magnus Uggla i Filmen G.

Färdig

Det är inte alls min stil att sitta hemma med en färdigskriven skoluppgift mer än tolv timmar innan den ska in. Men min taktik fungerade galant och nu har jag rott i land min sista 7,5-poängare på lärarutbildningen. Den som undrar något om religion, genus och makt kan fråga mig. Om jag inte vet svaret vet jag antagligen om det finns något svar och var det i så fall går att hitta.

Rajrajjrajjdajrajjraaaa

Sämst

Just inkommen till skolans bibliotek. Dagens uppdrag är att skriva det mest osammanhängande pm:et man kan tänka sig. Argumentationen ska suga och syftet ska vara något oklart. Efter att jag tänkte så igår tog det inte länge innan jag somnade in. Skönt att sänka ribban lite. Nu ska det svamlas.

Kvinnor har förtur idag

Bitterfittan är riktigt rolig.

- I don't help men. Sorry.

En tung måndag

Det är ett stort mysterium att jag under fem års tid orkade ha krabbis minst en gång i veckan. Igår var en sådan dag då jag inte vara kapabel att stiga upp förrän halv ett på dagen och resten av dygnet led jag av yrsel och hjärtklappning titt som tätt. Otroligt nog höll jag mig vaken ända fram till att säsongens sista Beck var över. Antagligen berodde det på att söndagen började med att min omtänksamma kille promenerade till affären för att köpa cola och sedan lagade smörgåsar som han serverade på sängen där jag låg.

Nu år det måndag och jag ska i postkrabbis fortsätta på mitt PM om religion och genusanalys. Tungt.

It´s only you (part II) - Salem al Fakir

Våra finska pengar

För två år sedan började jag lite försiktigt att läsa dagstidningarnas ekonomisidor. Nyfikenhet och viljan att vara lite allmänbildad även på det området fick mig att komma på en sådan idé. Så nu sitter jag här med mitt morgonkaffe och DN:s papperstidning, som de bjuder mig på i några veckor, och idag fanns det en riktigt intressant ekonominyhet. De svenska pengarna är egentligen finska och den nya enkronan kommer att få ett motiv som kan tyckas mycket märkligt om man inte vet att våra pengar är från Finland. Eftersom hela mina släkt har sina rötter Finland så är det här ingen dum grej för mig. Och kanske kan denna finska sisu göra att de i Finland som lider av lillebrorskomplexet kan komma över det så småning om. Det är så tröttsamt att lyssna på dem.

Finlandia - Sibelius

Sant och osant

Det är skrämmande och intressant på samma gång att vi hör och ser samma saker men sedan gör så vitt skilda analyser av det. Men det är ju det där med sanningarna och perspektiven. De ser olika ut. Det röda laget säger en sak och det blå laget säger en annan sak. Jag hör att det röda laget vinner, men så har en massa andra kommit fram till att det är precis tvärtom.

Igår pratade jag med ung kvinna som har en dotter. I det sammanhang hon lever får hon ofta frågan om inte är besviken och snart vill skaffa ett barn till eftersom hon första gången fick en flicka. Pojkar är ju så mycket bättre, så mycket mer värda. De behövs lite mer än vi andra.Vad är det för jäkla sanning att leva efter?! Jag önskar att alla lite insiktsfullt funderade över vad som är sanningar och vad som är föreställningar och rena illusioner.

Pappershavet

Fy fasen alla viktiga papper gör mig så nervös. Förut förstod jag inte ens vilka papper som var viktiga. Numera känner jag en svag, svag känsla av viktighet när de hamnar i mina händer. Sitter här och hoppas på att jag snart mognar och stensäkert vet vad olika papper exakt är till för och hur jag förvarar dem på bästa sätt. Nu sitter jag här och ska samla några av dem. Det hade det varit skönt om den där viktigpärmen som jag köpte för ett år sedan hade varit fylld, men i stället står den tom och pappren finns utspridda över hela mitt hem. Ångest.

Några knapptryckningar senare

Vips. Hundraåttiofem inlägg är inte längre till allmänhetens förfogande. Jag känner mig lite lättad och nyinflyttad.

Ombyggnation

Bloggen är under rekonstruktion. Som ni ser är layouten en annan och mer förändringar är på kommande. Den illasittande tröjan ska bytas ut och med enkla små knep bli som ny igen. Vissa delar av Bloggers teknik är dock inte helt enkla och det finns en risk att en simpel knapptryckning raderar sidan för evigt. Men låt oss hoppas att det inte går så. Om det mot förmodan skulle ske kommer det inte bli svårt att intala sig själv att livet går vidare. För en stund sen råkade jag på mina egna ord från 2007. Det kändes som att jag tog del av en text från ett parallellt universum och allting kändes obeständigt.