Anna

My photo
Stockholm, Sweden
Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.

30 December 2009

Rebellisk

På julafton var det en insändare i Västra Nyland där en man skrev att det sprider sig en oro i gymnasieskolorna i Västnyland. Han kom med några viktiga poänger men jag provocerades en aning av att det mellan raderna framgår att gymnasieelever ska sitta tysta oavsett vad läraren säger. Idén att eleverna ska sitta tysta som ljus och läraren prata ostört är trist i min mening. Insändarskribenten menar att lärarna har blivit som teveapparater i bakgrunden och att eleverna spelar bort lektionerna med bondschack. Igår skrev jag ihop en insändare som jag skickade in precis och nu undrar jag över konsekvenserna. Vi får se.

Härligt med jullov så att man själv hinner vara lite rebell och inte bara tampas med rebeller. För det är ju det som är det svåra när man "undervisar fram" människor som ska tycka och tänka en massa, att man själv får smaka på den medicinen. Men det gör att jobbet inte blir dötrist.

Shine On You Crazy Diamond - Pink Floyd

29 December 2009

Syskonbråk

Argh! Blir galet irriterad på att min syster och jag är helt jävla olika när det kommer till mycket. När jag ska fira nyår i Stockholm vill jag gärna veta en och en halv vecka innan om vi ska gå ut och äta, hur många vi ungefär bli och sen vill jag boka bord. Men det här med att organisera och bestämma något i tid är inte min systers grej. När jag ringde runt för att leta upp en restaurang i Stockholm där det ännu finns plats för tio pers att äta kunde jag inte förstå att det fanns människor som inte skulle tycka att det var skönt att någon tog tag i det. När jag ringt fem restauranger som kan anses som värda för nyårsfirande tog jag till plan B och kände mig nöjd när bordet var klappat och klart.

Tur att Karin är med.

När jag väl hade bordet bokat fick syrran ändan ur vagnen och nu ska vi äta på en restaurangkedja som för mig är ett skämt. Men det blir säkert jättebra. Biff och franskiskar.

Det är med den mänskliga faktorn. Ibland vore det skönt om inga människor över huvud taget skulle behöva blandas in. Jag tänker på det här som Fredrik Lindström pratade om i Skavlan för någon vecka sen, att man i Sverige pratar om "den mänskliga faktorn" när man på andra språk kallar det för "the human error".

Ironi.

Hela livet var ett disco - Markus Krunegård

26 December 2009

Jul och sommar

Julen har haft sin gilla gång och när jag igår hade meningen att sätta lite fart på den i form av juldagsfest sa kroppen ifrån och jag mådde illa som om jag hade krabbis innan festen ens hade börjat. Trots försökt med vila och uppfriskande dusch gav spykänslan inte vika. Därav blev det en lugn hemmakväll i kökssoffan med min älskade Karin. Vi hann prata om både djupt och ytligt. Vi fick till och med ner ett och annat glas vin. Nu planerar vi att tillbringa sommaren i Paris. Där ska vi dansa runt på gatorna i sköna klänningar berusade av vin och värme. Förhoppningsvis ska jag hitta ett hippiegäng som vill bo tillsammans i min lägenhet under tiden.

La Dolce Vita - Sebastian Tellier

21 December 2009

Nyårslöften

2009 har varit ett turbulent år och jag funderar allvarligt på att bestämma mig för några nyårslöften för att på så sätt försöka göra 2010 till ett mindre invecklat år. Nyårslöftena kommer inte att handla om att inte äta godis utan om hur jag ska behandla andra och hur jag vill att de ska behandla mig.

Aldrig ensam - Jonathan Johansson

16 December 2009

Som om det vore 1989

Huset jag bor i är byggt 2004 påstår de. Det är svårt att tro med tanke på att min mobil är oanvändbar när jag befinner mig i lägenheten och att internet inte är indraget på ett vettigt sätt än. Det gör mig ganska isolerad från omvärlden. Lite som om det vore 1989 utan att man visste om det på den tiden. Jag lyssnar på radio och kollar upp tunnelbanetider i ett litet häfte med tidtabeller. Det känns nygammalt och faktiskt nyttigt. I stället för att hänga framför datorn hela kvällar sitter jag med näsan i en bok bredvid tända ljus, tittar i taket och filosoferar eller pratar högt med min katt. Det finns mer luft och utrymme i min själ tack vare det.

Men i ärlighetens namn ser jag fram emot åka tillbaka till framtiden nästa år. Lyssna på spotify, hålla kontakt med folk på fejjan, läsa bloggar och kanske blogga mer själv.

Our Last Goodbye - Amanda Jensen

14 December 2009

Hej igen

Detta har hänt:

Jag var på ett stormigt hav och kände starkt att jag behövde ta mig ur skeppet. Den andra personen som fanns ombord höll med mig och vi har nu seglat åt olika håll.

Det var så som jag hamnade i en trevligare del av Stockholm än den som kallas Östermalm, där jag har tillbringat större delen av min tid i sex år. Nitton, nästan tjugo, var jag blott när jag hamnade där. Det kändes fasligt skönt och lämpligt att vid tjugosex byta miljö.

Nu är jag på ett nytt skepp och på ett lugnare hav.

Look - Sebastian Tellier