Stresshantering

Varannan gång jag kokar pasta har jag spagetti över hela köksgolvet. När jag tar ut paketet från skåpet är öppningen neråt och innan jag fattar vad som händer är halva innehållet på golvet.

Börjar sakta vakna till liv och se världen igen. Vad vore jag utan detta höstlov? Antagligen på andra sidan. Lovet innebär lektionsfria dagar och jag kan läsa elevinlämningar och sätta betyg i lugn och ro. Jag kan jobba hemma i min säng och åka till mitt arbetsbord om jag känner för det. Har tänkt en del över Kafkas karaktär Gregor Samsa som en morgon vaknar och är en insekt. Gud vet vad Kafka faktiskt ville säga, men faktum är att jag har tänkt på stackars Samsa de senaste veckorna. Ni vet, man vaknar och är extremt trött arbetsmyra men i stället för att fundera över det ligger man och tänker på vilka kläder man ska ha på sig på jobbet. Så kan det inte fortgå.

I sådana här lägen gäller det att höra sig för hur andra ser på saken. De som jobbar som lärare och hör att jag just nu genomgår mitt första arbetsår utbrister alltid i formuleringar som: "Åhh ditt första ååår, ja guud så jobbigt det var. Man slet som ett djur det året". Man bränner alltså inte ut sig det femte eller tjugofemte året utan under det första eller andra.

I dag ringde jag min mamma och frågade hur hon fixar eget företag, politikerarbete och allt annat som hon är engagerad i. Hon och Mister har lite liknande filosofi. Det gamla vanliga, att man ska prioritera. Men det som ingår i det är att få koll på vilka krav man kan och ska ställa på sig själv. Fundera över vad som är viktigt och helt enkelt våga vara mindre bra ibland.

Men om man vill vara sjukt bra jämt och ständigt då!?