Huset jag bor i är byggt 2004 påstår de. Det är svårt att tro med tanke på att min mobil är oanvändbar när jag befinner mig i lägenheten och att internet inte är indraget på ett vettigt sätt än. Det gör mig ganska isolerad från omvärlden. Lite som om det vore 1989 utan att man visste om det på den tiden. Jag lyssnar på radio och kollar upp tunnelbanetider i ett litet häfte med tidtabeller. Det känns nygammalt och faktiskt nyttigt. I stället för att hänga framför datorn hela kvällar sitter jag med näsan i en bok bredvid tända ljus, tittar i taket och filosoferar eller pratar högt med min katt. Det finns mer luft och utrymme i min själ tack vare det.
Men i ärlighetens namn ser jag fram emot åka tillbaka till framtiden nästa år. Lyssna på spotify, hålla kontakt med folk på fejjan, läsa bloggar och kanske blogga mer själv.
Our Last Goodbye - Amanda Jensen
Anna
- Anna
- Stockholm, Sweden
- Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.
No comments:
Post a Comment