Anna

My photo
Stockholm, Sweden
Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.

13 August 2011

Så dumt att jag blir tokig

Man sätter ju lördagskaffet i halsen när man läser om hur Cameron vill "göra upprorsmakarna hemlösa". Herregud. Snacka om att gå åt helt fel håll. Ja, här har vi ju ett skolexempel på hur det går när de dumma styr.

Jag blir upprörd av kvarsittning som en rutin i skolan. Låta ungdomar som självfallet har något att säga sitta och stirra tysta i en timme eller två. Det ledde aldrig till att jag började bete mig som skolan ville. I stället blev jag bara mer rabiat. Men Camerons lösning är ju betydligt mer upprörande och allvarligare. Hur kan man tro att hemlöshet leder till ett lugnt och trivsamt samhälle?

2 comments:

Anonymous said...

Det gör det såklart inte på kort sikt. Men det sänder en viktig signal om att den demokratiska rättsstaten inte är till fördel för den som kränker och förstör för sina grannar och medmänniskor. Inte ett uns av uppmärksamhet eller mediatid är de värda, endast tystnad och bestraffning.

Anna said...

Vi tänker helt olika. Tystnad kommer man inte långt med. Det är ju uppenbart att folk är arga och inte mår bra. Jag förstår på intet vis hur hemlöshet ska få folk att inse något i det här fallet. Varken på kort eller lång sikt. Det är skrämmande att folk med makt kommer på så befängda idéer.