Dessutom kom jag på mig själv med att inleda det här inlägget med att det varit "full fräs" på gymmet. Full fräs?! Detta raderade jag fort eftersom jag instinktivt tyckte att det var alltför klämkäckt och därmed bidrog till en töntig ton. Och tönt vill man ju inte vara även om det kanske töntigaste av allt är att tänka just så. Ängsligt.
Anna
- Anna
- Stockholm, Sweden
- Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.
25 January 2011
Oxveckorna och ängsligheten
På gymmet jag går har det varit proppfullt sedan jag återvände från min jullovsresa och jag har retat mig på svennebananidén att just på nyåret lova sig själv att börja träna. Men jag har varit tvungen att erkänna att jag är en svennebanan jag också. Min svacka är jag till exempel inte ensam om. Tydligen finns det något som kallas för oxveckorna, som infaller nu i januari. Trots att jag läst tidningarna de senaste veckorna har jag missat detta begrepp, men en kollega berättade om det under lunchen och förklarade att det handlar om att många upplever att livet i största allmänhet i motigt i januari.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment