Folköl, Orangino och en tapasliknanade middag blev en riktigt bra lördagskväll. När man inte vill äta riktig mat fungerar alltid småplock. Räkor, surimis, champinjoner stekta i smör med vitlök, vårrullar, bönröra och resterna från påskens lammkött blev en mix i min smak. Folkölen smakade riktigt gott och skulle inte heller ge mig en bakissöndag men trots det vaknade jag idag med en huvudvärk som jag inte önskar någon annan. Det är då den finska Finrexinen som jag har för vana att ha i mitt medicinskåp kommer till använding. Ett pulver som blandas i hett vatten. Huvudvärksmedicin, c-vitamin och koffein. Apoteket är en av mina favoritbutiker men så länge superpulvret saknas i deras hyllor kommer de aldig att få fem getingar.
Orangino spelade jag med min combo och min bror. Vi kom inte ihop oss utan fick väl i stället ett och annat bekräftat både om oss själva och om varandra. Kanske jag och min Mr snart ska våga oss på spelet igen. Senast blev det kris.
Citrusfinrexinet smakade toppen idag med men fick en liten kräkreflex när jag vid sista klunken såg att något inte riktigt gott bort vid senaste diskning.
The worrying kind - Maia Hirasawa
Anna
- Anna
- Stockholm, Sweden
- Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.
No comments:
Post a Comment