Misstogs för att vara en bitch på ettans buss idag. En tjej passerade mig när min ena kasse för femtioelfte gången ramlade på sida. Med nervöst och hetsigt kroppsspråk slet jag upp den och tjejen sa ett tydligt "ursäkta". Säkert la hon till "bitch" i sina tankar. Då förstod jag hur jag måste framstått och försökte kort förklara att det inte vara någon fara alls utan att mina kassar helt enkelt gick mig på nerverna.
Strax efter misstogs jag för att vara en person med psyket på glid. "Fatta hur det här hade gått om inte du hjälpt mig", sa jag till Combo som stod en bit ifrån. Vi hade inte tilltalat varandra på hela resa och ingen visste att vi kände varandra. Det insåg jag då en kvinna till höger ansträngde sig å det grövsta för att kunna stirra på mig. Herregud hennes stackars nacke. Sedan stirrade hon på Combo, som i ganska vanlig ordning inte brast ut i en entusiastiska replik i stället visade han i ett långsamt minspel att han uppfattat vad jag sagt. Man måste känna honom för att förstå hans subtila stil. Kvinnan lär inte ha uppfattat att vi kände varandra.
För övrigt är såpa det enda rätta. Det doftar rent på riktigt. Inte konstgjord fuskstädning som när man använt sprayflaskor med misstänkt innehåll.
Anna
- Anna
- Stockholm, Sweden
- Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.
1 comment:
Haha, subtila stil... Me like :)
Post a Comment