Den dåliga dagen

Den här söndagen har jag lagt mig själv i karantän eftersom mitt humör har varit uselt. Har svurit åt den snålkalla vårblåsten mer än en gång, suckat och stönat åt saker som inte funkat direkt, irriterat mig på Finland och valet, sagt bittra sanningens ord åt försäljaren som tog in min mobil. Ja, för min mobil hade Djävulen själv tagit i besittning i morse. Den löd inte utan gjorde helt som den själv ville.

Jag gick tillbaka med den och oroade mig för att den skulle funka perfekt precis som kopiatorn på jobbet gör då jag ropat till mig vaktmästaren för att visa att något är fel, då funkar den ju prima så klart. Så där stod jag och väntade otåligt i kön. Pillade konstant på mobilen för att försäkra mig om att knaset var kvar. Den var rätt okej ända tills den ringde och jag inte kunde svara. Då hojtade jag till försäljaren bakom kassa som hade fullt upp med en annan kund. "Du, kolla på min mobil! Det går inte att svara! Ser du att det ringer?! Jag köpte den för TRE veckor sen. Ville bara visa, snart är det min tur."

Ni förstår ju hur rolig jag var att ha att göra med sedan när det blev min tur. Mobilen visade sig från sin sämsta sida med en gång då försäljaren tog den i sin hand. Den började med att trycka in tre sexor på raken. "Kolla den är besatt!" Försäljaren tittade på mobilen med stora ögon och såg riktigt rädd ut.

Ett varningens finger höjer jag härmed för Samsung Galaxy Ace och ger alla som sa att jag skulle köpa Iphone rätt.

Tappa solen i backen - The Marbles