Anna

My photo
Stockholm, Sweden
Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.

22 November 2010

Framsteg

Bror min tittade lite misstänksamt på mig för en stund sedan och då insåg jag att jag låg på soffan och viskade fram årtal på franska. Quatre-vingt cent dix, quatre-vingt cent onze, quatre-vingt cent douze.

Det låste sig i min hjärna då jag som gymnasieelev skulle lära mig säga 1999 på franska. Störtomöjligt var det. Men nu. Dix neuf cent quatre vingt dix neuf. Något sådant.

C'est une bossa nova - Birgitte Bardot

3 comments:

Karin said...

VAH? Jag har ju lärt mig att det heter MILLE neuf cent quatre vingt dix neuf!!! Rabblade det så mycket i gymnasiet att det aldrig kommer försvinna ur skallen...Nu faller hela min franska språkvärld sönder och samman här.

Anna said...

Jo, fast lugn! Det är väl så att man kan säga årtalen olika precis som på svenska? Tvåtusen tio eller tjugohundra tio. Så du har lärt sig säga ett tusen niohundra nittionio. Jag har lärt mig nittonhundra nittionio. Är du med? Du briljerade ju i Paris med din franska så du behöver inte få panik nu.

Karin said...

Aah...Gjorde jag? Skönt att höra, då kan jag lugna ner mig nu :) Fast jag vet ju inte vad 2010 är, sku kunna vara mera användbart nu kanske...Deux mille dix kanske?