Anna

My photo
Stockholm, Sweden
Ambivalens och paradoxer har förvandlats till två goda sidor av min tillvaro och dessa kan möjligtvis bilda den röda tråden. Får tiden att gå genom att lyssna på Sveriges Radio, cykla lugnt, föra intressanta diskussioner med nära vänner, umgås med min katt, läsa och skriva. En gång drabbades jag av skrivkramp och när den gick över började jag blogga. Här finns det anledning att skriva hela texter. Med röd tråd, början och slut. Ett komplement till de hafsiga anteckningar som fyller mina skrivböcker.

19 May 2011

Finska skolan och bedömning

Det som preciseras i gymnasieskolans förordning är följande.

Vid bedömningen med siffror används skalan 4-10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4.

Siffrorna, eller vitsorden, har alltså namn som syftar till att klargöra vad som krävs för att nå upp till dem. Men hur tydligt är det? Under min tid som elev i Finland fick jag inte särskilt mycket kunskap om hur mina prestationer bedömdes. Det saknades tydlig respons och handledning för att utvecklas. Därför är ofantligt nyfiken på hur lärare i Finland gör då de jobbar med bedömning eftersom betygskriterier och bedömningsmatriser inte är ett begrepp som används i verksamheten, i alla fall inte på min tid och inte heller just nu i denna stund då min bror går i en finlandssvensk skola i södra Finland.

Det står i förordningen att betygen ska "sporra" eleven att utvecklas och lära sig samt att "den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och om hur de har tillämpats på honom". Formulering "tillämpats på honom" ställer jag mig frågande till. Det är knappast eleven som ska bedömas utan dennes prestationer. Och varför "honom"?


2 comments:

Matto said...

Bedömningen i Finland suger. Massvis. Inte på alla ställen, men på de flesta. Det finns väldigt lite diskussion och dialog mellan lärare och elever angående bedömning. Bedömningskriterierna är också väldigt flummiga och de diskuteras sparsamt inom lärarutbildningen. Jag tror tiden är en påverkande faktor och lärare hellre ser att den används så produktivt som möjligt. Effektivitet och produktivitet får lite väl mycket plats ibland då en konstruktiv respons skulle kunna nå mycket längre.

Anna said...

Men diskuterar lärare betyg och bedömning med varandra då? Och hur sätter de likvärdiga betyg i finska skolor om det inte finns kriterier för alla steg? Min cyniska sida ser lärare framför sig som sätter upp ett finger och känner hur vinden blåser för varje betyg de sätter. Och har inte elever rätt att få veta hur deras prestationer bedöms?! Och hur ska man guida elever mot ett mål om det inte kommuniceras vad som ska uppnås? Hur effektivt och produktivt blir en sådan undervisning?